Nysytt halvsmått

Jag vet inte om det bara känns så vid jämförelsen med en liten tvåmånaders baby, men jag får för mig att tvååringen plötsligt har växt en decimeter. Rent objektivt har faktiskt en hel del kläder blivit för små på sistone, så det är kanske inte bara min inbillning.

Därför har han fått lite nya kläder: först en långärmad t-shirt i ett tyg som jag köpte på syfestivalen förra hösten. Nu är väl inte de brokiga störst bland hans idoler för tillfället, men han tycker ändå att tröjan är fin, han brukar vara positiv när jag har stickat eller sytt något.

Sedan har jag sytt ett par byxor av en gammal kjol som jag hade slitit ut. Det var en lång kjol i tjock bomullsribb, som kändes lite som sweatshirttyg men utan öglor på baksidan, och bakstycket var tunnslitet men framstycket var i gott skick. Det är mjukt och skönt efter många tvättar. Hurra för återbruk!

FO: rost och ärg

Titta, man kan sticka klart något fast man har två barn! Visserligen bara ett par halvvantar som tog nästan en månad, och så tar det en månad till innan de hamnar på bloggen, men ändå.

Jag fick ändra lite i mönstret för att de här skulle sitta bra - ta bort två mönsterrapporter på huvuddelen, lägga till ett par maskor på tummen - men nu är jag väldigt nöjd. Med tanke på att mina halvvantar och vantar ibland får rycka in som benvärmare på barn i sele har jag inte heller dåligt samvete för att jag har stickat ytterligare ett par, fast jag har så många.

Det är en tydlig dominans av kalla färger i den senaste tidens stickningar, men det kommer att bli ändring på det framöver. Sonen har önskat sig ett par gula vantar, och jag som själv aldrig använder gult låter hans ord vara lag och planerar inköp av gult garn.