Första vackra dan i maj

En långhelg går mot sitt slut, och jag har varit ute på landet. I enlighet med mina föresatser har jag varje dag haft något på mig som jag själv har gjort: stickade sockar, stickad kofta och när det var särskilt ruggigt även stickade halvvantar. Jag har inte dokumenterat det hela, men jag kan bjuda på en gammal bild av koftan i fråga och ta tillfället i akt att svärma lite över den.

Det här är Jackson Creek Cardigan av Glenna C, som gör härliga koftmönster med massor av flätor. Jag stickade min i Kampes tvåtrådiga i en färg som jag tror heter åskblå, en riktigt härlig blå färg, färgad på grått garn så att det blir fina skiftningar. Bilden ovan togs för snart två år sedan, när koftan var ny (och den togs i samma sommarstuga där jag tillbringade helgen, mycket passande), men jag vill påstå att den inte har noppat ett dugg utan ser likadan ut nu. Jag tycker om passformen och den är varm nog att ha mitt i vintern men inte för varm för att använda kyliga sommarkvällar, i alla fall om man befinner sig i Sverige. Det är helt enkelt min favoritkofta, måttstocken för alla framtida koftor.
Idag var dock vädret sådant att man börjar fundera på att lämna hemmet utan ylle på kroppen. Vi får se om det verkligen kommer att hända.