torsdag 8 november 2018

WIP: Fireside pullover

Min andra pågående stickning, som alltså har lite högre prioritet när min hand känns bättre, är Fireside pullover av Jane Richmond. Jag blev lite kär i den bruna versionen på Ravelrysidan när jag läste om den på hennes blogg här, och bestämde mig för att göra antingen en tegelröd eller en vinröd tröja med knäppt krage. Nu blir den vinröd, eftersom det var den färgen på garn som jag först fick tag i, och jag tror att den kommer att bli jättefin.

Förra vintern använde jag knappt mina varmaste koftor och tröjor eftersom jag var alldeles gravidvarm, men nu känner jag mig peppad på tjock och gosig ull. Hoppas att min hand skärper sig så att jag kan sticka klart den här snart!

tisdag 23 oktober 2018

WIP: prickiga linjer

Det här är det ena av mina två pågående stickprojekt just nu, och det lär dröja innan något av dem blir färdigt, för jag har fått ont i tummen i vänster hand (en sena, kanske?) och försöker skona den så mycket som möjligt.
Det här är mönstret Prickiga linjer från projektet Dela vantar som Hemslöjden i Skåne ordnade, och där finns väldigt många andra fina vantar också. Framför allt gillar jag de lite geometriska, grafiska mönstren, som Regnbågsvantar och Annikas hit o dit. De här ville jag gärna göra i två näraliggande färger, jag tycker att det kan vara snyggt med låg färgkontrast ibland.
Av de två pågående projekten (det andra är en tröja som jag inte har några bilder av ännu) är det här lägst prioriterat de få gånger jag vågar utsätta min tumme för belastningen att sticka, eftersom jag inte har tänkt behålla de här vantarna själv och inte heller vet vem som ska få dem, jag stickar dem bara för att de är fina. Tröjan är jag mycket mer sugen på att färdigställa och använda.
Istället för att sticka försöker jag sy lite mer, men det är ju som bekant en mindre portabel hobby, och mindre kompatibel med tv-tittande. Min ambition (delvis föranledd av omorganisationen i somras) är att använda en del fintyger som jag har sparat på och inväntat rätt projekt för, respektive att sy projekt jag har planerat och köpt tyg till, men dragit mig för av någon anledning. Jag tror inte att det här kommer att gå fort, men trägen vinner.

söndag 14 oktober 2018

FO: Flax Light

Den här tröjan är nu färdig och sonen har redan använt den, så var det alltså med det där att inte passa förrän nästa vinter.
Jag är väldigt nöjd med den, jag tycker att gradienten blev fin och båda garnerna är mjuka och sköna. I efterhand när jag vägde den färdiga tröjan och de garner som blev över visade det sig att jag inte hade behövt köpa det mörkblå nystanet, det grå hade räckt till, men jag använde i alla fall mer garn än jag köpte, och jag tror att det blev snyggare så här.

tisdag 2 oktober 2018

Påfyllning i t-shirtlådan

Det är mycket randigt nu. Förutom de två randiga stickningarna jag nyligen har visat upp - koftan till mig och tröjan till sonen (som nu är färdig) - har jag dessutom sytt en randig t-shirt. Tyget köpte jag förra hösten från Andersson och Hjalmarson, samtidigt som det lila tyget som jag sydde en gravid-t-shirt i. Det är återigen deras bomullsribb, som är väldigt mjuk och skön, och ekologisk är den dessutom.
Mönstret är den kortärmade Tonic tee, som jag också använde för min lila variant, men nu förstås utan anpassning för gravidmage (men fortfarande med sju extra centimeter på längden). Jag valde en storlek större än den som rekommenderas för mina mått, eftersom jag föredrar den passformen just nu.
Jag gjorde ett halvhjärtat försök att matcha ränderna i sidorna men misslyckades kapitalt, men det är del väl knappast någon som tänker på, och mig gör det inget. Huvudsaken är att det här är en skön och trevlig vardags-t-shirt som jag vet att jag kommer att använda mycket.

fredag 28 september 2018

WIP: Flax Light

Jag fortsätter sticka till knodden, förtjust över att kunna använda upp restgarner och enstaka nystan så länge han är så här liten. Nu håller jag på med tröjan Flax Light i (mestadels) rester av Sandnes Lanett och Dandelion Rosy Sport.
Det grå och det vita garnet är rester från Glittertind, de olika turkosa tonerna är rester av Dandelion Yarns garnklubb som jag stickade en sjal av, och det mörkblå är ett nystan Sandnes Lanett som jag köpte till för att jag tyckte att det vore snyggt som avslutning på gradienten. Det är ju ett inte helt okänt fenomen att det som börjar som ett restgarnsprojekt lätt kan sluta med att man köper mer garn, men ett 50-gramsnystan är väl inte så blodigt.
Mönstret är gratis och finns i alla storlekar från baby till vuxen. Det här är storleken 1-2 år, så jag räknar inte med att tröjan kommer att passa den här vintern, men däremot nästa. Vi får se om det stämmer!

måndag 24 september 2018

FO: randig kofta

Min randiga kofta i lyxgarner blev färdig i början av september, och nu har jag äntligen fått tillfälle att ta ordentliga foton. I lördags fick den följa med på garnmarknad i Lövstabruk och bli förevigad vid herrgården.
De flesta kommentarer jag har fått medan jag höll på med den här stickningen har varit på temat "häftigt garn" eller "intressant", vilket jag tolkar som att folk inte nödvändigtvis tycker att den är direkt snygg. Det struntar jag förstås blankt i, för själv tycker jag att den är snygg, även om den kanske är lite svår att kombinera med andra färger. Bäst funkar den nog med svart och grått, som här.
Garnerna kommer alltså från tre olika färgare: det mörkgrå är från Manduzana, det spräckliga är från Limmo design och det gulgröna är från Moods of colors. Det roliga är att de matchar varandra så väl, fastän de är färgade av tre olika personer: de mörka bitarna av det spräckliga garnet är ton i ton med det mörkgrå, och de gulgröna spräcklorna matchar precis garnet från Moods of colors.
 Som jag skrev förut så är koftan baserad på mönstret Grace, men översta delen - ner till där man delar av för ärmarna - är omgjord eftersom masktätheten blev väldigt annorlunda i slätstickning jämfört med originalets spetsmönster. Någonstans har jag högst rudimentära anteckningar om hur jag gjorde, som jag ska se till att spara i en form som jag kommer att begripa om jag någon gång i framtiden vill sticka en vanlig slät kofta i den här modellen igen. Och det kan jag verkligen tänka mig att jag kommer att vilja göra, för jag tycker om den!

onsdag 12 september 2018

Uppdatering om små saker, de första sex månaderna

Nu när min lille knodd nästan har uppnått sex månaders ålder börjar det bli dags för en utvärdering av kläderna jag stickade och sydde till honom innan han föddes.
Det första jag stickade var ju en liten Puerperium Cardigan. Den modellen är tänkt att passa alldeles nyfödda barn, upp till sex veckors ålder. När det visade sig att min son vägde 4,6 kg vid födseln blev jag orolig att koftan redan skulle vara för liten för honom, men det var den inte, den passade men var lite kort i ärmarna (och om jag inte minns fel var ärmarna lite kortare än de skulle vara enligt mönstret eftersom jag hade fått slut på garn). När han var ungefär fem veckor blev vädret alldeles för varmt för yllekoftor, men den skulle nog ha passat ett litet tag till, den passade alltså ungefär så länge som den skulle och kom till användning under den tid då den behövdes. På bilden nedan var han ungefär två veckor gammal.

Mössan och vantarna som jag sydde i ulltrikå användes också en del under den första tiden, mössan mer än vantarna. Jag tror tyvärr att jag nu har tappat bort den ena vanten. Mössan hann bli för liten innan vädret blev varmt, sista gången han använde den täckte den inte hans öron utan satt uppe på huvudet som en liten kalott.
De lila byxorna har mycket riktigt väldigt hög midja, och dessutom hade jag lite svårt att få till rätt midjemått när jag satte i resåren, men han har använt dem och inte verkat besväras av den lite konstiga passformen. Däremot verkar de inte ha fastnat på bild.
De spiralstickade sockarna, slutligen, har jag tagit på honom några gånger, men de sitter inte riktigt kvar på fötterna. Det kanske trots allt är bättre med sockar med häl.

Lilla diamant stickade jag ju i storleken tre månader men med lösare stickfasthet, men eftersom knodden är så stor trodde jag att den ändå skulle vara lagom vid tre månaders ålder. På bilden var han drygt två månader och koftan var lite väl stor, men nu vid nästan sex månaders ålder kan han fortfarande ha den (och ett tag till, skulle jag gissa), vilket är tur, eftersom den inte kom till användning så mycket under den varma sommaren.

Det var väl lärdomarna så här långt. Jag har ju stickat och sytt några fler saker till honom, så jag får göra en ny utvärdering så småningom. Kanske om sex månader till?