Stickning vs sömnad, 1-0?

Jag trodde inte att jag skulle nörda in på stickning; länge försökte jag nörda in på sömnad. Sedan jag återupptog stickningen för drygt två år sedan (efter att inte ha gjort det sedan syslöjden) har jag dock stickat mycket mer än jag har sytt. Jag har funderat lite på vad det beror på, och om jag verkligen är bekväm med det, eller om jag borde anstränga mig att sy lite mer.
Den största förklaringen till varför det har blivit så är förstås att stickning är en så portabel sysselsättning. När kan man sy på sin symaskin? När man är hemma. När har man mycket tid att sitta med en hobby? När man är på landet över helgen eller sitter på en lång tågresa eller liknande. Ni fattar vart jag vill komma. Stickning är också en tyst och socialt accepterad sysselsättning, som man kan hålla på med medan man pratar med folk eller tittar på tv. Sömnad på symaskin - not so much. Här har vi till exempel en bild på hur jag i somras satt på en skuggig veranda i en sommarstuga och stickade på en vante.

Faktum är att jag ibland stickar på jobbet också. Inte på möten och föreläsningar, som somliga gör, men däremot ibland på kontoret, om jag har mycket att läsa. Om jag ska plöja några hundra sidor forskningslitteratur kan en stickning få mig att hålla händerna i styr och låta bli att börja slösurfa. Då måste det i och för sig vara en enkel stickning. En ribbstickad mössa, till exempel. Strumpskaft är bra också.

Det här är alltså helt klart till stickningens fördel, men ännu tyngre väger nog Ravelrys existens. Att ha ett forum att hänga på, där man kan leta mönster, sukta efter garn i fina färger, få tips och svar på frågor, och där man kan visa upp sina alster - det har spelat stor roll för hur jag har sugits in i det här nya intresset och tagit mig an det på ett systematiskt vis. Jag tror att jag skulle behöva ett sömnadsforum att hänga på, det skulle nog sätta fart på saker och ting!