Mera färdigsytt

Förutom en klänning har jag också sytt färdigt en Bronte Top i tyg som blev över från klänningen jag sydde i somras. Tyget räckte bara till den kortärmade versionen, och det nätt och jämnt - mer om det strax. Först en bild:

Inte världens bästa bild, men man ser i alla fall halsringningen, som är lite av poängen med den här tröjan. Jag tycker den är fin, även om jag i mina mer nojiga stunder tänker att den snarare hör hemma på babykläder. Oftast är jag dock inte nöjig utan mycket nöjd. Ärmarna sitter kanske åt lite för mycket, men det kan bero på att jag inte har fållat dem med elastisk söm utan med vanlig raksöm med lång stygnlängd. Jag ska jämföra mönsterdelarna med motsvarande delar till Lady Skater-klänningen för att se om jag behöver göra några ändringar.
Jo, det där om att tyget nätt och jämnt räckte: i själva verket räckte det faktiskt inte. Hur jag än lade ut mönsterdelarna fattades det en liten trekant högst upp på framstycket. Jag bestämde mig för att skarva, att det var värt det för att få ut en tröja av tyget och att det kanske till och med gick att mönsterpassa så att det knappt syntes.

Sedan insåg jag vilken tur jag hade: eftersom bakstycket överlappar framstycket vid axlarna blev skarven helt dold och syns inte alls!
Nu har jag inga fler färdigsydda plagg på lut, men tänkte sätta igång med min planerade klänning i ulltrikå snart.

Voilà, en klänning!

Jag vet inte hur många veckor jag har haft ambitionen att ta lite bilder när jag är hemma på helgen och får lite dagsljus, men det har inte blivit av. I lördags var det i alla fall solsken och inte så hektiskt, så jag riggade upp kameran i hallen och tog bilder av ett par syprojekt.

Först ut är klänningen Françoise, som jag har hållit på och fixat med, och som blev klar för ett tag sedan, men jag har inte hållit reda på när. Så här blev den:

Tyget är av okänt material, bomulls- och syntetblandning kanske? Köpt för tio kronor på Myrorna för några år sedan, och jag har en bra bit kvar av det, så det dyker nog upp ytterligare en klänning och/eller kjol i det här så småningom. Det är ganska kraftigt och stumt, och jag tyckte att det passade bra för den här typen av sextiotalsinspirerad modell.

Jag hade lite svårt att få klänningen att sitta bra, det dök upp en hel del konstiga veck under resans gång och jag har ingen vana vid att förstå mig på hur man åtgärdar sådant. Dessutom tyckte jag att det var väldigt svårt att prova ut var dragkedjan skulle sitta, hur gör folk? Har alla provdockor? Till slut blev jag ganska nöjd med passformen, men inte hundra procent, vilket är synd eftersom jag har flera tygbitar på lager som jag tror skulle göra sig väldigt väl i den här modellen. Vi får se när jag vågar mig på nästa version.

WIP: Restgarnssockar

Här har vi alltså bildbevis på att jag har börjat på en restgarnssocka. De nystan som syns på bilden, det blåspräckliga och det gröna, hade jag mest kvar av, så de räcker nog till hela sockan. Sedan hade jag småskvättar kvar av en till blå variant och en grå, men de får bara vara med en bit på vägen, tills de tar slut.

I vanliga fall (=tre gånger hittills) när jag stickar sockar från tån och upp använder jag det här mönstret för hälen, vilket ger en förstärkt häl som verkar tåla ganska bra att traska runt i kängor hela vintern. Nu tänkte jag variera mig och göra en Fleegle Heel, eftersom de lär sitta väldigt bra på foten. Jag vet inte om den håller i längden, men jag vill ändå prova.

Sockar är ett bra projekt att sticka på kafferasterna på jobbet eftersom de är så små och portabla, men nackdelen är att det kanske inte blir så uppskattat när man tar av sig de sockar man har på sig bland kollegorna för att prova passformen.

Hur det går med höstplanerna

Sedan jag började drömma om mina höstplaner för stickningen för precis en månad sedan (argh, jag är så dålig på att uppdatera!) har jag faktiskt avslutat två av mina hemliga projekt och börjat tänka på saker till mig själv. Till att börja med grävde jag fram mina restnystan av sockgarner och började på en socka. En bild på själva det pågående projektet kommer en annan dag, det ligger på jobbet för att jag ska kunna sticka på kafferasterna. Nedan ser ni istället den andra halvan av restgarnshögen, som väntar på att bli socka nummer två.

Det vita nystanet hör dock inte dit. Det är en av de tre härvorna från Amsterdam, som jag har börjat sticka en provlapp av för att se vad för slags kofta de kan bli. Det verkar lovande. Min preliminära plan är att ha både sockar och kofta klara till jul.

Alltid rätt

Den här helgen är det syfestival på Älvsjömässan, och jag var där igår. Jag har bara varit där en gång förut, för två år sedan, när jag hade återupptagit stickning mindre än ett år tidigare och kände att allt var nytt och lockande. Jag vill minnas att jag kom hem med rött garn som blev en kofta och en härva grå-vit-skiftande garn som blev en sjal. Det var nog allt, tror jag.
I år syr jag lite mer, framför allt har jag lärt mig sy i trikå, och det märks på mina inköp. Dessutom märks det en viss färgmässig dominans.

Jag vet inte om det är hösten eller något annat som fick mig att sikta in mig på röda tyger och rött garn, men till efter ett tag gav jag upp försöken att kämpa emot och kom alltså hem med rött tweedgarn, röd ullribb och röd bomullsribb med vita ränder. Den trassliga högen längst ner, den som inte är röd, är vikresår.
Garnet är Donegal Tweed från Magasin Duett. När jag valde det tänkte jag på den här fina koftan och ser alltså framför mig att det ska bli en Audrey in Unst, men jag har inte tänkt börja på den precis nu, så jag hinner kanske ändra mig.
Ulltyget, som är från A&H, ska bli en till Lady Skater, denna gång antingen med trekvartsärm eller lång ärm. Jag siktar på att gå runt och mysa i den helga julhelgen.
Det randiga tyget, från samma försäljare, har jag tänkt ska bli en Bronte Top, troligen långärmad (jag håller på med en kortärmad sådan just nu).
Vikresåren, slutligen, köpte jag för att jag har tänkt försöka mig på att sy linnen enligt ett gratismönster, antingen av rester från andra projekt eller av utslitna eller illasittande t-shirts.
Förutom dessa inköp tog jag med mig en hel del idéer, och jag har klämt och känt på saker som jag kanske så småningom kommer att beställa på nätet. Dessutom fick jag nöjet att träffa på Ina med sällskap, och det muntrar ju alltid upp!

Höstplaner

Det är rejält med frost i gräset om morgnarna nu, till och med när solen faller på den smälter den inte bort med en gång. Dags att plocka fram lite varmt ylle och se över förråden!
Jag stickar fortfarande mest på hemliga saker, men jag har vissa planer för vad jag ska sticka till mig själv nästa gång det blir dags att lägga upp till något nytt: restgarnssockar, en stor sjal och en löst stickad, öppen kofta i garnet jag köpte i Amsterdam i våras, kanske en Harvest, som visserligen är tänkt för mycket tjockare garn, men det kanske går att komma nära stickfastheten ändå. Jag kommer att vara så varm!

Mönsterpassning, helt oförtjänt

Jag håller på att sy en klänning, en ärmlös Françoise, i ett småmönstrat tyg. När jag klippte fram- och bakstyckena såg jag till att göra framstycket symmetriskt respektive bakstyckena likadana, men jag hade inte en tanke på att försöka mönsterpassa i raglansömmarna. Och ändå...

Jag vill inte påstå att sömmen snett ner mot ärmhålet är helt osynlig, men nog är det ganska snyggt med tanke på att jag inte ens försökte? Det här är den snyggaste av de fyra, men de andra tre är inte heller så dumma.

Hur det ser ut i sidsömmarna ska vi dock tala tyst om.