FO: karantänsockar

Efter att ha klarat oss undan covid ända sedan pandemins början åkte vi till sist på det för någon månad sedan. Jag hade lämnat min stickning på jobbet när jag gick hem en måndag eftermiddag, på kvällen kände jag mig hängig och på tisdagen var jag sjuk. Där satt jag alltså fast hemma utan stickning och blev tvungen att lägga upp något nytt. Ett par sockar kändes lagom.

Garnet köpte jag på syfestivalen i oktober, det är från Regia och kändes bra att sticka med. Jag har lite svårt att hitta ett sockgarn som jag riktigt trivs med och som inte är alltför dyrt, men det här kanske kan vara det jag letar efter.

Mönstret är A Nice Ribbed Sock, eller jag utgick från det mönstret i alla fall. Många av mina stickade sockar börjar bli lite slitna, så det var bra att få ett nytt par nu när det börjar bli kallt.

FO: sjögröna sockar

Sockarna som var min sommarstickning blev klara ganska snart efter mitt förra inlägg, men har inte kommit till användning ännu. Vi har haft en vända med ruggigt väder, men inte riktigt så ruggigt att jag har plockat fram stickade sockar.

De sitter i alla fall skönt, och även om jag minns att jag inte var helt nöjd med färgen när jag fick hem garnet tycker jag nu att den är ganska fin, lite sjögrön sådär.

Jag har lite annat stickat att visa upp så småningom, men däremot syr jag väldigt lite. Ungarna är inne i en kvällspigg period och jag har inte suttit vid symaskinen på flera veckor, tror jag. Lite lappat och lagat för hand blir det (fokus byxor), men jag har en klänning på gång som har väntat på knapphål sedan före sommaren. Ja ja, det kommer väl andra tider.

WIP: sommarsockstickning

Inför sommarens olika vistelser i sommarstugor och kvällar framför fotbollsmatcher behövde jag en lite enklare stickning än spetssjalen som jag annars håller på med. Då plockade jag fram ett sockgarn som jag köpte i vintras och lade upp till ett mönster jag har stickat förut.

Garnet är Sandnes Sisu, som jag köpte i samband med en nätbeställning för att komma upp i gratis frakt. Ett par nystan sockgarn är ju aldrig ivägen. Sisu är ganska tjockt, så jag lade upp färre maskor än sist jag stickade mönstret, och det blev bra.

Mönstret är gratis och heter Simple Skyp Socks. Ett allmänt trevligt projekt, helt enkelt.

Annars är det fortsatt fokus byxor. Lillasyster kryper för fullt, så nu är det två barn vars byxor och pyjamasar behöver lagas kontinuerligt.

FO: Mörkgrå sockar

Man kan visst sticka också, har jag hört. Ett par sockar är till exempel aldrig fel.

Det är som bekant helt hopplöst att ta bilder av mörkgrå eller svarta plagg, men de är desto bättre att ha i garderoben. Det här är ett par Petty Harbour i Sandnes Sisu. De har ett enkelt och neutralt strukturmönster, men av någon anledning - garnet eller mönstret? - blev de väldigt tjocka och tunga, de väger betydligt mer än vad mina sockar brukar göra. Jag är inte sådär alldeles förtjust i dem, men det kan också bero på att mörkgrått i februari inte direkt känns som ett lyckopiller.

FO: mössa och sockar till liten person

Jag har en liten lista på saker som lillkillen kan tänkas behöva nu när det blir kallare, och sakta men säkert bockar jag av det ena efter det andra på den. Till att börja med stickade jag en mössa för att matcha tröjan jag stickade i somras.

Det blev en Garter Ear Flap hat med tvåfärgsmönstret från tröjan. Jag kände att det var lite av en hederssak att sticka en mössa till den här vintern också, men hittills har han mest använt öronlappsmössan jag sydde för ett tag sedan, samt en i samma modell men i ull - den ska få ett eget inlägg, för den är så bra!

Sedan plockade jag fram ett par restgarnsnystan, ett rött och ett flerfärgat, och stickade ett par sockar. Det är det tredje paret jag har stickat åt honom, det första paret har lite för korta skaft för min smak, sedan dess har jag stickat ett par till som visst aldrig hamnade på bloggen. Det händer ganska ofta att något av paren är på vift när man behöver dem, så ett par till kändes som en bra idé.
Nu har jag börjat på ett par små vantar, och så har jag ju utlovat bild på den sydda ullmössan, så jag återkommer!

Uppdatering om små saker, de första sex månaderna

Nu när min lille knodd nästan har uppnått sex månaders ålder börjar det bli dags för en utvärdering av kläderna jag stickade och sydde till honom innan han föddes.
Det första jag stickade var ju en liten Puerperium Cardigan. Den modellen är tänkt att passa alldeles nyfödda barn, upp till sex veckors ålder. När det visade sig att min son vägde 4,6 kg vid födseln blev jag orolig att koftan redan skulle vara för liten för honom, men det var den inte, den passade men var lite kort i ärmarna (och om jag inte minns fel var ärmarna lite kortare än de skulle vara enligt mönstret eftersom jag hade fått slut på garn). När han var ungefär fem veckor blev vädret alldeles för varmt för yllekoftor, men den skulle nog ha passat ett litet tag till, den passade alltså ungefär så länge som den skulle och kom till användning under den tid då den behövdes. På bilden nedan var han ungefär två veckor gammal.

Mössan och vantarna som jag sydde i ulltrikå användes också en del under den första tiden, mössan mer än vantarna. Jag tror tyvärr att jag nu har tappat bort den ena vanten. Mössan hann bli för liten innan vädret blev varmt, sista gången han använde den täckte den inte hans öron utan satt uppe på huvudet som en liten kalott.
De lila byxorna har mycket riktigt väldigt hög midja, och dessutom hade jag lite svårt att få till rätt midjemått när jag satte i resåren, men han har använt dem och inte verkat besväras av den lite konstiga passformen. Däremot verkar de inte ha fastnat på bild.
De spiralstickade sockarna, slutligen, har jag tagit på honom några gånger, men de sitter inte riktigt kvar på fötterna. Det kanske trots allt är bättre med sockar med häl.

Lilla diamant stickade jag ju i storleken tre månader men med lösare stickfasthet, men eftersom knodden är så stor trodde jag att den ändå skulle vara lagom vid tre månaders ålder. På bilden var han drygt två månader och koftan var lite väl stor, men nu vid nästan sex månaders ålder kan han fortfarande ha den (och ett tag till, skulle jag gissa), vilket är tur, eftersom den inte kom till användning så mycket under den varma sommaren.

Det var väl lärdomarna så här långt. Jag har ju stickat och sytt några fler saker till honom, så jag får göra en ny utvärdering så småningom. Kanske om sex månader till?

Fler små saker

Jag har börjat sy och sticka lite kläder som jag hoppas kommer att passa barnet till hösten när det blir lite kallare. De lila byxorna jag sydde innan han föddes visade sig funka ganska bra, så nu har jag sytt ett par i ulltrikå efter samma mönster men i storlek 74.

Dessutom har jag stickat ett par sockar i resterna från dem jag stickade till mig själv nyligen. Enligt mönstret ska de passa en ettåring ungefär, så jag antar att de kommer att kunna användas under stora delar av nästa vinter. Den här ungen ska minsann inte frysa!

FO: sockar mitt i värmen

På en av årets varmaste dagar hittills stickade jag färdigt de här sockarna. Efter att det här fotot togs åkte de av illa kvickt.

På de fem åren som har gått sedan jag började sticka har jag inte slitit ut några egenstickade sockar, fast jag använder dem mycket både höst, vinter och vår (och ibland på sommaren med). Däremot har vissa par börjat se lite luggslitna ut och andra har krympt lite för att de har råkat åka med i torktumlaren. Det är alltså inte helt ovälkommet med ett nytt par.

Det blev ganska mycket garn över, tillräckligt för två par babysockar, så det kanske blir nästa projekt!

WIP: enkla sockar

Jag har två stickprojekt på gång just nu, och båda är små och portabla med enkla mönster som man kan lägga ifrån sig och plocka upp igen när som helst utan att tappa bort sig. Det här är det ena: ett par sockar till mig själv.

Mönstret heter Vestigial och är gratis och mycket enkelt. Garnet är Regia Tweed Color som jag köpte när Yll och tyll hade rea nyligen. Tidigare har jag bara stickat sockar i Drops-garner - Drops fabel och Drops delight - men nu tänkte jag prova något nytt. Jag gillar att sticka med det hittills, och jag hoppas att det visar sig vara bekvämt och slitstarkt också.

Allt eftersom min lille knodd kan roa sig själv mer och mer får jag mer sticktid, så de här sockarna borde kunna bli färdiga inom rimlig tid.

Mer smått

Med en uppsjö av små tygbitar och garnnystan i gömmorna har jag mycket riktigt totat ihop ytterligare några babysaker.

Sockarna kommer från en bok jag fick i julklapp, men liknande mönster finns nog att hitta både här och där. Principen är att eftersom spädisar växer så fort är det ingen idé att sticka sockar med hälar åt dem, så då stickar man tubsockar istället. De här små korvarna borde kunna passa ganska länge.
Byxorna har jag sytt av rester från min lila t-shirt. Jag har förstått att guldgruvan för att sy till barn är mönstertidningen Ottobre, så för ett par veckor sedan köpte jag årets första nummer med en massa mönster för barn i olika storlekar. Några av mönstren finns från storlek 56 och uppåt, vilket tydligen inte är fallet i varje nummer, men jag tyckte det var kul, eftersom så små plagg kommer att passa knodden ganska snart.
Byxor kändes som en enkel sak att börja med, eftersom de består av få delar och inte behöver några knappar eller dragkedjor. De här gick fort att svänga ihop, och när jag har jämfört dem med köpebyxor i storlek 56 verkar storleken stämma, förutom att de här har betydligt högre midja. Hur de sedan faktiskt passar får framtiden utvisa.
Efter att mest ha sytt från pdf-mönster som man själv skriver ut och klipper ut mönsterdelarna till är jag lite bortskämd och drog mig lite för att rita av mönstret från ett mönsterark med en massa överlappande streck hit och dit, men med så här små plagg är det ändå hanterbart. Faktiskt har jag redan påbörjat nästa projekt ur samma tidning.

FO: sockar modell mindre

För drygt ett år sedan stickade jag en liten mössa till en kompis barn, som då inte var fött än. Nu fyller barnet snart ett och saknar tydligen varma vantar och sockar i lämplig storlek. Det behöver inte sägas två gånger.

I rester av Drops Fabel från sockar jag har stickat till mig själv gjorde jag det här lilla paret, som enligt beskrivningen ska vara lagom för en ettåring. Det är lite svårt att veta om de verkligen är lagom stora när mottagaren inte är i närheten och man inte har några andra ettåringar till hands att prova på heller. Jag tycker i alla fall att de blev fina, och tänk vad fort det går att sticka i så små storlekar!

FO: grå sockar

Mina grå sockar är färdiga, och riktigt fina tycker jag.

Jag stickade alltså uppifrån och ner med en hällapp med eye-of-partridge-mönster, vilket är som en vanlig häl med lyfta maskor fast man inte lyfter samma maska varje gång, utan förskjuter den lyfta maskan, eller hur man ska säga. Dessutom lät jag framsidans mönster fortsätta ner på tån.

Jag har inte använt dem på riktigt än, för även om det inte direkt är något sommarväder är det för varmt för yllesockar, men när jag har provat dem hemma i soffan är de sköna och sitter bra.

WIP: sockstickning

Det var länge sedan jag stickade ett par sockar... eller var det? Senast jag stickade ett par till mig själv var i alla fall i augusti. Nu tyckte jag att det var dags igen. De senaste var ju ganska brokiga, men de här är mycket återhållsamma.

Garnet är helt vanligt Drops Fabel i en helt vanlig grå färg. Jag var sugen på något fiskartröjeinspirerat och gjorde ganska grundlig research på Ravelry, framför allt bland gratismönstren. Av de jag hittade med ett maskantal som verkade lämpligt tyckte jag bäst om det här, som heter Shamborough Socks. Enligt mönstret ska sockarna stickas nerifrån och upp, men jag kände för att sticka uppifrån och ner, så jag läser helt enkelt mönsterdiagrammen från motsatt håll. Jag gör en hällapp med eye-of-partridge-mönster (jag har inte hittat någon svensk term för det), som jag tyckte matchade mosstickningen på sidorna fint. Det känns bra att kunna välja mellan olika tekniker och veta vad jag gillar och vad jag känner för vid ett givet tillfälle.

FO: sockar, inte till mig

Nu är sockarna till sambon klara, jag lyckades få garnet att räcka nästan precis (socka nummer två fick två varv kortare mudd, bara), och dessutom matchar de varandra ganska väl.

Jag har tre olika sockmodeller (närmare bestämt hälar) som jag växlar mellan. När jag är osäker på om garnet kommer att räcka, antingen för att jag som i det här fallet stickar i en större storlek än vanligt, eller för att jag använder restgarner, brukar jag sticka från tån och upp. Ibland gör jag en variant med hällapp utifrån det här mönstret, fast oftast inte med något av de föreslagna maskantalen. Andra gånger använder jag en modell med en Fleegle heel, mer eller mindre.
Annars gillar jag att sticka sockar uppifrån och ner med hällapp. Det här mönstret var nog det första jag använde, men det finns ju många.
Jag köpte nyligen lite nytt grått sockgarn och är sugen på att så småningom sticka ett par strukturmönstrade sockar till mig själv, som de här till exempel, men först är jag nog sugen på någon annan typ av projekt. En vårsjal kanske?

WIP: sockar för större fötter

Saker jag stickar till andra tenderar att inte dyka upp här. Medan jag håller på med dem vill jag inte riskera att mottagaren får nys om dem, och när de är färdiga ger jag ofta bort dem innan jag hinner dokumentera dem. Just nu stickar jag dock ett par sockar som inte är hemliga, så dem kan jag visa upp.

Före jul köpte jag två nystan Järbo Mellanraggi, som är lite grövre än det sockgarn jag brukar använda till mig själv, med tanken att sticka sockar att ge bort. Det ena nystanet blev en julklapp, och nu stickar jag ett par ohemliga sockar till sambon av det andra. Jag kan för mitt liv inte ögonmåtta ett par sockar i storlek 45, utan måste prova dem på mottagaren hela tiden, det är därför de är ohemliga.
Jag stickar dem från tån och upp för att kunna avsluta socka nummer ett när hälften av garnet återstår. Det visade sig att skaftet blir ganska kort, så proportionerna blir lite märkliga, men det är väl huvudsaken att de håller fötterna varma, antar jag.

FO: senaste upplagan av restgarnssockar

Efter en hel del sticktid på tåg och på kafferaster är mina restgarnssockar klara. Jag använde upp alla sockgarnsrester utom det knallgröna garnet som jag har använt till muddarna, så det kommer att dyka upp igen.

De är stickade från tån och upp, och nu har jag lyckats lära mig den här typen av häl utantill, inklusive när jag ska börja öka för hälen för att sockarna ska sitta bra.

I övrigt är det väl inte så mycket att säga. Det är skönt att tömma restgarnslagret lite, och de här kommer att bli flitigt använda i vinter.

WIP: hur många par restgarnssockar kan en människa ha?

Liksom Ina har jag börjat sticka sockar. För min del berodde det dock inte på att jag upptäckte någon lucka i strumplådan, utan på att jag behövde en liten portabel stickning för en fjällsemester. Några restgarnsnystan fick därför följa med i packningen. Jag kom inte så långt under semestern, bara till strax före hälen, men nu ser den ut så här:

Jag stickar från tån och upp med en Fleegle heel, som på ett tidigare restgarnspar. Egentligen blir sockarna snyggare med lite smalare ränder, men på resan orkade jag inte trassla med det, så det blir stora färgpartier istället. Det spelar ingen större roll hur de ser ut, jag vet att jag kommer att använda dem ändå.

FO: Nine to Five Socks

Efter en tids stagnation har det lossnat lite med stickningen, och nu har jag ett nytt färdigt projekt att visa upp. Här har vi Nine to Five Socks:

Garnet är Drops Delight, som jag tycker finns i väldigt fina färgställningar och därför köper ibland, även om jag tycker att Drops Fabel är mjukare och trevligare att sticka i. Mönstret är gratis och kan rekommenderas.

Jag tycker det är ganska kul att även om de två nystanen var helt olika i sin färgfördelning råkade båda sockarna få ett ljusare parti över hälarna. Jag hade inte kunnat göra det bättre om jag hade försökt!

WIP: sockstickning

Förutom att jag fortfarande stickar på en kofta (snart klar!) och en sjal (snart klar om man följer mönstret, men jag ska göra den större) har jag en sockstickning på gång för kafferaster och resor.

Mönstret heter Nine-to-five socks och är gratis. Det som ser ut som flätor är egentligen inte flätor, för man byter inte plats på maskorna utan trixar med ihopstickade maskor så att det ser ut så här. Jag tror att resultatet blir lite töjbarare än om det verkligen hade varit flätor. garnet är Drops Delight, och placeringen av det gröna partiet runt hälen är ren slump, om någon undrar.

Nu är frågan om jag ska sticka vidare på dessa sockar under påskhelgen eller spara dem till nästa veckas kafferaster. Alla dessa val.

FO: Randiga sockar

Sockarna jag har stickat på kafferasterna är färdiga. Ursäkta bilden, det är svårt att få till en bra vinkel för att fotografera sina egna fötter. 

De är alltså stickade från tån och uppåt med en Fleegle heel, som jag förväntar mig kommer att sitta bra men inte vara så hållbar. Tiden får utvisa om detta stämmer.

Garnet är rester av Drops Delight och Drops Fabel i olika blå, grå och gröna nyanser. Planen var att skapa lite plats för nytt sockgarn i gömmorna, eftersom jag har för mig att Drops brukar ha sockgarnsrea i februari eller så.

Jag vet inte vad mer jag ska säga om de här. Jag tror redan jag har sagt hur mycket jag älskar handstickade sockar, både att använda och att ha som portabla stickprojekt. Nästa par får dock vänta till efter rean.