Nya utmaningar

Jag konstaterade någon gång i mitten av maj att mina storslagna planer om att se över mina mindre lyckade plagg under Me-Made-May inte skulle bli av. Däremot fortsatte jag månaden ut med att ha på mig minst en sak per dag som jag själv hade stickat eller sytt. Jag har inte dokumenterat det hela alls, men jag minns att även mot slutet var det mest koftor, hemma gick jag en del i trikåklänning men kjolar använde jag knappt alls. Jag tänker inte dra några långtgående slutsatser av detta, annat än att jag tidvis var ganska utarbetad och inte orkade bry mig så mycket om kläder.
Jag har fortfarande mycket att göra, men har återfått lite initiativförmåga och kreativitet. Därför har jag börjat fundera lite på att haka på utmaningen Summer of Basics Make-along, som går ut på att sy eller sticka tre basplagg under de tre sommarmånaderna.
Det finns i och för sig två små hakar med det här för min del. Den ena är att jag har ganska mycket av det som jag egentligen räknar som basplagg, så jag tänker tolka begreppet ganska löst som "plagg jag tror att jag kommer att ha väldigt stor användning för". Den andra är att jag verkligen har många stickade plagg och alltså gärna skulle sy lite, men under sommaren brukar min tillgång till symaskin vara begränsad, så det är osäkert om jag kommer att hinna det jag vill.

Min plan är som följer. För det första ska jag använda den gröna ullfrottén jag köpte i höstas och sy en huvtröja. Den tanken har funnits sedan förra sommaren, när jag frös så mycket uppe i fjällen, och eftersom jag ska fjällvandra i sommar igen måste jag nu göra slag i saken och sy den där huvtröjan.
För det andra har jag tre härvor mjukt svart garn som är tänkt att bli en kofta, och nyligen slog mig tanken att jag vill sticka en Hitofude. Jag har tillräckligt många (eller nej, har man någonsin tillräckligt många?) svarta koftor i mer figurnära modell med knäppning, och nu vill jag ha en sådan här lite ovanligare modell som jag ändå tror att jag kommer att använda ofta.
För det tredje har jag lite svart trikå på lager som jag tänkte sy en Plantain av, kanske med trekvartsärm, kanske med kantband i en annan färg. Vi får se.
Det här är nog görbart, och alla tre sakerna faller inom åtminstone min definition av basplagg. Då drar vi igång!

Koftor, koftor

Jag är lite road av mina Me-Made-May-outfits igår och idag:

Igår röd Tonic och svart Audrey.

Idag svart Bronte och röd Audrey.
Även i övrigt har koftor behövts, men någon dag hade jag visst en kjol jag hade sytt också.
Den andra delen av mina föresatser inför den här månaden har jag släppt. Tanken bakom det här eventet är visserligen att man ska utmana sig själv lite, men maj är helt fel månad för mig att lägga på mig ett extra måste. Det är mycket att göra på jobbet och mycket att göra hemma, och det sista jag behöver är skuldkänslor över att jag inte efterlever något som jag själv har hittat på.
Med det sagt har jag i alla fall funderat lite över vilka kläder jag använder och inte, och en sak jag har kommit fram till är att jag just nu inte gillar att ha kjol, inte så länge jag måste ha strumpbyxor till. Jag har också kommit fram till att det är helt ok och att jag inte behöver försöka ändra på det utan får göra precis som jag vill. Det var väl en ganska bra slutsats?

Hur går det?

Me-Made-May fick en ganska varm start, det har visserligen varit kallt på morgnarna, men dagarna har varit fina. Flera av mina sydda plagg har fått komma till heders: min turkosa Plantain, Afternoon Blouse, en av mina trikåklänningar och mina pyjamasshorts.

Dock behövs fortfarande koftor och halvvantar, till exempel har jag använt min grå Grace och min tweediga Audrey.
Den andra delen av mina föresatser, att se över de delar av garderoben jag inte använder och åtgärda dem, har jag inte börjat med än, men det har varit en ganska intensiv vecka och jag orkade inte riktigt. Det är ju flera veckor kvar av maj, så det ska nog hinnas med.

FO: hennakoftan

Jag inleder årets Me-Made-May med att ha på mig koftan som jag påbörjade i början av februari och repade upp i början av mars, och som alltså nu är färdig. Jag var rädd att jag på grund av mitt missöde skulle vara väldigt trött på den och ha svårt att motivera mig till att sticka klart den, men jag kände faktiskt inte alls så, utan höll ångan uppe in i det sista.

Mönstret innehåller instruktioner för tre längder på koftan, och jag följde instruktionerna för den längsta (det finns nog inget tillfälle när jag vill ha på mig en ullkofta men inte vill värma korsryggen) och förlängde ärmarna (av liknande anledning, fast för underarmarna).

Jag fick en trevlig överraskning när jag skulle väga den färdiga koftan för att se hur mycket garn som hade gått åt. Jag hade ett ganska stort nystan kvar av min tredje härva, men ändå visade det sig att koftan vägde nästan exakt 300 gram. När jag rotade lite i saken visade det sig att garnet inte säljs på 100-gramshärvor, som jag hade trott, utan det som styr är garnlängden (400 yards), vilket tydligen motsvarar ungefär 120 gram per härva. Jag fick alltså ganska mycket mer garn än jag trodde att jag hade betalat för, och lägger belåtet bonusgarnet till min hög med lyxiga restgarner.

Det är så skönt med lite sol och värme! Koftan blev faktiskt klar för en hel vecka sedan, och jag har haft den på mig på promenader med avsikten att ta bilder, men det har varit så kallt att det har känts otänkbart att ta av mig jackan ens en stund. Nu har vädret slagit om lite, och jag hyser en viss förhoppning att få fylla Me-Made-May med annat än ullsockar och vantar.

Me-Made-May 2017: mina föresatser

Även i år har jag tänkt genomföra Me-Made-May för att se till att faktiskt använda de kläder jag stickar och syr. De senaste två åren har jag lyckats använda något jag själv gjort varje dag under hela maj, och utöver det har jag haft andra föresatser som gått ganska bra, om än inte lyckats helt. I år ser min plan ut så här:

Varje dag under maj månad ska jag ha på mig något jag har stickat eller sytt. Dessutom ska jag se över de egenhändigt gjorda plagg jag använder minst, fundera över varför jag inte använder dem och försöka åtgärda problemet.

Ett sätt att göra det kan vara genom att fundera ut vad de kan kombineras med eller vilka situationer de passar till, så att jag börjar använda dem mer. Ett annat sätt är att laga dem om de är trasiga, sy om dem om de inte passar så bra och så vidare. Slutligen kan det resultera i att jag ger bort dem, repar upp stickade plagg eller slaktar sydda plagg och använder tyget till något annat.

De här plaggen hör till dem jag ska ta itu med i maj, och det finns fler kandidater. Vi får se hur många av problemen jag lyckas lösa!