FO: definitivt inte rosa

Det har varit lite tyst här på sistone. Jag syr fortfarande inte så mycket, men stickar gör jag. På min Gretel har jag kommit upp till oket och hoppas bli färdig relativt snart, men tröjan är nu för stor att släpa med sig och för krånglig att sticka framför tv:n, så den är beroende av dedikerad sticktid hemma i soffan.

Halvvantarna jag skrev om sist är i alla fall färdiga nu, och de är allt annat än rosa. Jag vet verkligen inte hur jag kunde tro det.

De är riktigt mysiga, med långa muddar. Deras kompisar, som jag stickade i en annan färgställning av samma garn (Noro Flower Bed), ligger på mitt skrivbord på jobbet och håller mig varm när det är ruggigt på kontoret, men de här tror jag kommer att komma bättre till sin rätt utomhus, när muddarna kan hålla handlederna varma om ärmarna på tröjor och kappor inte riktigt håller sig på plats.

WIP: nya halvvantar

Förra vintern stickade jag ett par halvvantar av garn jag hade köpt i Berlin, nämligen den ena av två färgställningar av Noro Flower Bed. Nu har jag plockat upp den andra för att göra ytterligare ett par halvvantar, de förra är nämligen väldigt sköna.

Av någon anledning tänker jag på det här garnet som rosa, fastän det bevisligen hittills har haft färgerna brunt och lila. Det måste vara den rosa randen på konen som lurar mig. Denna illusion gjorde i alla fall att jag valde ett mönster utan en massa spets, för att inte resultatet skulle bli alltför gulligt. Mönstret heter Bamboo Field Mitts och är gratis, och jag tror att de här vantarna kommer att bli riktigt trevliga.

Ett mycket långsamt projekt

Jag har inte sytt så mycket på sistone. Det beror till viss del på att jag läser en kurs, och när man har en massa böcker och artiklar att läsa passar det bättre att krypa upp i soffan med en stickning än att krypa runt på golvet och klippa tyg eller sitta vid symaskinen.
För några veckor sedan försökte jag ändå dra igång ett nytt projekt, och ett ganska ambitiöst sådant. Tidigare i år (tror jag det var) köpte jag mönstret till Robson, en ofodrad trenchcoat som jag tycker är snygg och som kändes rimlig som första jackprojekt. Jag skrev ut mönstret och köpte ett tyg på Myrorna som jag tyckte passade för en provversion, men sedan kom jag inte längre.
Så en måndag i oktober när jag hade tusen saker att tänka på fick jag för mig att jag behövde ägna mig åt något som krävde arbete och koncentration, för att tvinga hjärnan att stänga av alla de tusen sakerna, så då började jag på det här projektet.

Sedan kom jag av mig lite. Jag behövde inte distraktionen lika mycket längre, och vädret blev så kallt att motivationen för en fodrad trenchcoat avtog. Nu försöker jag bestämma mig för om jag ska lägga undan det här projektet ett tag eller om jag ska göra ett krafttag. Tills jag når ett beslut ser det ut så här på mitt vardagsrumsgolv.

WIP: Gretel

Jag stickar inte tröjor i någon stor utsträckning, men just nu har jag två stycken på stickorna: dels den estniska förstås, och dels en som ingår i mina planer för hösten. Modellen heter Gretel och jag har haft den i min Ravelry-kö ganska länge. Det var inte helt lätt att köpa det här mönstret. Ursprungligen kunde man köpa det på två sätt, men den ena länken har försvunnit, så nu går det bara att köpa det i Knit Picks webshop. Eftersom de egentligen säljer garn har de en begränsning som är att de bara levererar till adresser i USA, och det gäller fastän detta är ett pdf-mönster för nerladdning. Nu lyckades jag i alla fall köpa mönstret och är i full gång med stickningen.

Garnet är Onion no. 4 av ull och nässlor, och jag gillar verkligen att sticka med det. De ljusa nässelfibrerna ger lite glans och skiftningar i färgen, och jag föreställer mig att tröjan kommer att bli lite svalare än ren ull, vilket jag tycker är en fördel i en tröja där man ju inte kan reglera temperaturen på samma sätt som med en kofta.
Jag började med ärmarna, och faktiskt har ärm nummer två just blivit klar och det är dags att lägga upp för kroppen (men det är ju aldrig vettigt dagsljus, så jag kunde inte ta någon färsk bild). Det dröjer nog inte länge innan jag har en färdig tröja i säsongens färgskala.

FO: är det en fuskolle?

Mitt odefinierbara projekt på stickor 6 mm blev klart ganska snabbt, och har nu fått knappar och blivit förevigat i dagsljus.

Jag funderar på om det möjligen kan sägas vara ett slags fuskolle. Hur som helst planerar jag att vara riktigt varm om halsen och bröstet i vinter. Det händer mig ganska ofta när det är som kallast att jag omsorgsfullt - tycker jag - virar in mig i en sjal, bara för att upptäcka när jag går utanför dörren att det trots allt finns en glipa någonstans, och då är det för sent att skala av sig alla lager och börja om. Den här saken kommer i alla fall att hålla sig på plats.

Garnet köpte jag i Californien i våras, och jag är glad att ha hittat ett projekt för det. Jag lade upp så många maskor att det skulle räcka runt halsen och gå att knäppa, och så stickade jag tills garnet tog slut. Det enda problemet är att garnet färgar av sig lite, jag hade rosa fingrar medan jag stickade och när jag lade det färdiga projektet i blöt blev vattnet som kokvattnet efter rödbetor. Jag lär få finna mig i att bli lite rosa om halsen i början i alla fall, och det är tur att jag sällan använder vita kläder.

FO: Grace

I samband med utflykten till Syfestivalen gjorde Ina mig den stora tjänsten att föreviga koftan jag stickade färdigt nyligen, alltså min grå Grace.

Dessutom kunde jag inte låta bli att gå förbi Dandelion Yarns stånd och visa upp den, eftersom det var därifrån jag köpte garnet i vintras.
Det är ett bra mönster, ärmarna är kanske lite smalare än jag skulle önska men i övrigt sitter koftan väldigt skönt. Jag gillar hålmönstret, det ger plagget liv men är ändå neutralt.

Garnet är supermjukt, som de flesta mjuka garner har det visserligen blivit lite noppigt efter flitig användning, men inte värre än att det går att hålla efter. Jag älskar färgskiftningarna, de är som en mulen himmel eller en istäckt sjö. Dandelion Yarns kan sina saker!

Påfyllning av förråden

Igår var jag med Ina på Syfestivalen, det var en mycket trevlig utflykt. Vi klappade på garner som var mjuka som kattungar, höll upp buketter av olikfärgade härvor (och köpte vissa av dem) och funderade på framtida projekt.
Ibland på mässor och marknader kan jag drabbas av konsumtionströtthet så att det slutar med att jag inte köper något alls. Andra gånger köper jag alldeles för mycket eller fel saker för att passa på. Den här gången hittade jag en bra medelväg.

Här ser vi grön ullfrotté och petrolfärgad ullribb från Andersson och Hjalmarsson, som ska bli mysiga tröjor till vintern. De två översta garnhärvorna kommer från Dandelion Yarns, och ska bli något slags sjal eller så. Jag tänker på kombinationen som skog och stjärnhimmel, det mörkare garnet blir nämligen svart med små vita fläckar när det är uppstickat. De två nedre härvorna köpte jag av Organic Knitters, och båda är Rosy Green Wool: en svart härva av den tunnare varianten, som tillsammans med två härvor jag redan har ska bli en kofta, och en ljuslila härva av den tjockare sorten, som jag aldrig har provat och blev nyfiken på att göra något litet projekt i. Förutom detta köpte jag mönsterhäftet Selbustrikk, så nu kanske det blir fler mönstrade vantar framöver.
Om man jämför med mina inköp förra året håller jag mig till ungefär samma mängd, men mina cravings efter rött har uppenbarligen mättats och årets favoritfärger är kallare. Vad det säger om mig? Ingen aning!