måndag 31 januari 2022
Randiga rester
onsdag 30 december 2020
Annat hemgjort till jul
Förutom ett par stickade vantar gjorde jag några saker till som jag ville ha färdiga till jul. Det ena var en julklapp till mina föräldrar.
Det som kanske ser ut som en stor tehuva är ett överdrag till en köksmaskin som vi har i sommarstugan. Det ursprungliga överdraget i plast har med åren blivit ganska slitet och ofräscht, så jag fick i uppdrag att sy ett nytt. Tyger är köpt på second hand för länge sedan och var på god väg att bli en trenchcoatjacka, en Robson Coat, innan jag insåg att jag inte skulle använda en tillräckligt mycket för att låta den ta upp plats i garderoben. Det nästan färdiga projektet blev liggande och har nu delvis sprättats upp och fått en ny inkarnation. (Jag vill fortfarande sy en Robson någon gång, fast kanske i svart. Någon gång när jag har utrymme för något annat än praktiska jackor att hänga i lekparken med.)
Jag sydde också julstrumpor till barnen (fast bara den äldre fick presenter i sin). De är just nu likadana, men inför nästa jul tänkte jag brodera namn på dem och kanske dekorera dem lite. Tygerna hittade jag i gömmorna, jag hade svårt att hitta något juligt men är nöjd med det här.
lördag 31 oktober 2020
Nysytt halvsmått
Jag vet inte om det bara känns så vid jämförelsen med en liten tvåmånaders baby, men jag får för mig att tvååringen plötsligt har växt en decimeter. Rent objektivt har faktiskt en hel del kläder blivit för små på sistone, så det är kanske inte bara min inbillning.
Därför har han fått lite nya kläder: först en långärmad t-shirt i ett tyg som jag köpte på syfestivalen förra hösten. Nu är väl inte de brokiga störst bland hans idoler för tillfället, men han tycker ändå att tröjan är fin, han brukar vara positiv när jag har stickat eller sytt något.
Sedan har jag sytt ett par byxor av en gammal kjol som jag hade slitit ut. Det var en lång kjol i tjock bomullsribb, som kändes lite som sweatshirttyg men utan öglor på baksidan, och bakstycket var tunnslitet men framstycket var i gott skick. Det är mjukt och skönt efter många tvättar. Hurra för återbruk!
söndag 26 april 2020
Förkläde till en liten
På sistone har vi bakat en del här hemma, nu när vi är hemma mer, och sonen vill gärna titta i alla bunkar och blir glad om han får vara med och röra om. Då tyckte jag att det var dags för honom att få ett förkläde.
Jag gjorde en snabb sökning efter mönster och instruktioner och hittade bland annat det här blogginlägget som jag tyckte var bra att utgå från. Jag letade lite i gömmorna efter lite kraftigare tyger som kunde passa, och det här var det första jag fick tag i som var en lagom stor bit. Det har en gång varit ett sängöverkast som jag köpte second hand och förvandlade till en klänning och en kjol, och det räckte alltså också till ett litet förkläde. Brun snedslå hade jag också hemma, men om man tittar noga ser man att det är två olika nyanser, även snedslå brukar jag nämligen ofta köpa på second hand och då styr man ju inte över hur långa längder man får tag i.
Slutligen kan jag avslöja att anledningen till att bilden visar förklädet upphängt på en stol inte bara är för att jag tyckte att det såg trevligt ut. Det är också så att jag sydde färdigt det en kväll när det började bli mörkt, och tidigt nästa morgon när sonen fick syn på det i köket ville han ha det på sig när han åt frukost, och spillde omedelbart fil på det. Ja ja, det är det förkläden är till för, eller hur?
måndag 10 december 2018
Återbruk och restprojekt
Jag har i alla fall inte varit helt syssolös. Förutom min ambition att sy lite finprojekt har jag hållit på med lite sömnad av rakt motsatt typ: återbruk och restprojekt.
Här har vi sängkläder till spjälsängen, sydda av påslakan som har blivit slitna i hörnen. För några år sedan blev tre av våra påslakan utslitna nästan samtidigt, och sedan dess har de använts till toiler, trasor och nu alltså sängkläder i lite mindre format.
Jag fick kombinera ett blommigt och ett enfärgat tyg för att få ihop dem, men det blev snyggt, tycker jag. Mönstret är detta gratismönster.
Jag kan intyga att de är bekväma, men de har några små skönhetsfel: vikresåren och jag är inte riktigt kompisar. Jag kanske borde öva genom att sy fler par, det finns garanterat fler trikåbitar som skulle passa.
Slutligen har jag använt en julklapp jag fick förra året, nämligen en snedslåvikare/snedslåveckare, till att göra snedslå av ryggstycket på en utsliten skjorta. Det finns fler sådana, och andra lämpliga tygbitar, på lager, så det kommer nog att hända igen. Jag använde den här instruktionen.
Så pysslas det här hemma!




